Jag brukar hävda att min trädgård är en vårträdgård och att allt är sorgligt slut efter midsommar. Då har allt som ska sätta frö dragit iväg sin överlevnadsstrategi och satt blom. Det är en utmaning att hitta det som blommar över sommaren, samtidigt som det är ganska bra för oss som ofta tillbringar några veckor på annat håll.

Men riktigt så är det faktiskt inte. Jag förvånas varje år över vad som kommer i juni-juli. Här kommer några glada bilder på skönheter i nuet.

Stjärnflockan börjar nu. En av mina favoriter (hur många kan jag ha?). Har haft ett antal i olika färger, men denna, den valigaste verkar tåligast i det skuggiga läget.
Dessa har jag till exempel haft, men de har inte dykt upp i år.
Men här kommer årets andra nykomling bland pionerna. Den heter Edulis Superba. En fascinerande skapelse med olika lager.
Blodflädern blommar vidare, äntligen med många blommor. Undrar om man kan göra flädersaft av dessa också? Kolla kontrasten mellan de nästan svarta bladen och de roskantade blommorna mmmmm…..
Guldazaleans sista blommor, den har verkligen hållit i sig i flera veckor.
Överallt jättedaggkåpa. Macheten måste fram snart…
Några sista glädjebilder på aklejan Himmelblau.
…och nävan Johnson’s Blue

Ja, i normalfallet vänder jag inte blad. Jag försöker se verkligheten i ansiktet. Men när Doris och jag var på Zeta’s häromdagen såg vi en Rhododendron som faktiskt hade finare färg, rostfärgad, på undersidan.

Blad är underbart. tycker jag, kombinationen mellan stort och litet, räfflat och slätt, blågrönt och limefärgat,  skirt och grovt.

Men min dotter, då 11 år, uttryckte sig väldigt tydligt – mamma, din trädgård är så tråkig, bara en massa grönt och vitt, och en massa blad, varför har du inte riktiga blommor?

Helt underbara sockblommans blad. Vilka kulörer! Kombinera med utspringande japanska lönnar och du blir lycklig. Fin också med mörröd alunrot.
Dess blommor är ytterst diskreta, men helt utsökta om man vill se närmre. Det finns sorter med ljusgula blommor också, jag har köpt några men de verkar ha gått ur tiden.
De japanska är nu utslagna och granna. Se hur olika färgerna kan vara på de olika sorterna! För närmare sortnamn se under Buskar.
Waldstenians blanka blad täcker snabbt öppen jord och så här års blir det små söta blommor också.
Jättedaggkåpa är en trogen utfyllare. Bladen särskilt vackra efter regn.
Rönnsumaken slår strax ut. Vilka färger! Passar fint in i japanska rummet.

Bara för några dagar sedan kunde jag dra upp maskrosorna med hela roten. Sen blev det helt plötsligt väldigt torrt. Det pockade verkligen på att få igång bevattningssystemet.

Jag har lagt ut ett nät av droppslang i olika sektioner. Droppslangen är verkligen suverän – rekommenderas! Vattnet hamnar i lagom takt direkt på jorden och inga blommor riskerar att tyngas ner och brista av vatten från ovan. Unnar man sig sedan en timer så kan man koppla av. Slangarna låter jag ligga kvar sedan en vinter då det bara blev så. Tidigare hade jag samlat in systemet och märkt upp varje slang, ett system som blev lika obegripligt i april som det hade varit entydigt och strukturerat i oktober. Jag plockar bara in kopplingarna, och det är nog så intrikat att pussla ihop när det blir dags.

Sålunda är dagens tema vatten. Inte bara bevattning utan också vattenspeglar på olika ställen. Jag tycker det ger både en ytterligare dimension och så lockar det fåglar. Ett år också en liten groda som bodde i dammen. Därefter blev mina trädgårdstomtar grodor.

Bevattningen är igång, dammen rensad och fylld, fågelbaden påfyllda, sprutande grodan installerad och dessutom regnar det. En dag av vatten.

Denna fina groda är ihandlad på Zetas, mina omtänksamma vänner försåg mig med köpförmåga till 50-årsdagen. Porlandet utgör en så härligt lugnande bakgrund till vistelsen ute och hörs till och med in genom det öppna sovrumsförnstret på natten.
Vitlöksblasten blir vattnad. Gott att klippa ner i sallader. Smakar väldigt mycket!
Tänk att näckrosen överlever varje bottenfrusen vinter! Trots dammens ringa dimension brukar den ge en eller två vita fina blommor.
Även denna dammväxt har överlevt i sin lerfyllda kruka på botten.
Fågelbaden besöks just nu av ett blåmespar som inte ville vara med på bild.
Regnet lägger sig så vackert i daggkåpans blad, som verkligen gör skäl för namnet.