Japanska rummet

Denna sammanpackade vår händer allt på en gång. Varje dag slår något nytt ut, vilket har bidragit till lite broggtorka.

Allt trädgårdsarbete, som normalt brukar ligga utspritt under april och maj, skulle helt plötsligt ske på tre veckor i maj. Arbetet älskar jag och förvånas ständigt över kommentarer jag kan få, som “gud, vad det här måste vara jobbigt”.

Klart att våren är intensiv, men sedan lugnar det ner sig. Dessutom är det bästa stunderna för mig, när jag kan var nära det som växer och följa med dag för dag, just när det händer så mycket.

Maj är tulpanernas tid, och jag har mycket tulpaner. Vi börjar med japanska rummet, här har jag i stort sett bara tillåtit vitt.

En riktig favorit är Spring Green, som jag fyller på med varje år. Är svag för blommor med grönt i – vet inte riktigt varför.
Som kontrast är Mondial helt vit, men dubbel. Dubbelheten avtar lite med åren, men blommorna är stora och generösa.
Såhär såg den ut för något år sedan.
Vid dess fötter har jag vita pärlhyacinter, älskar dess små kulformer som växer sig från grönvitt till klaraste vitt.
Och nu hittade jag igen några plantor av sockblomman med svavelgula blommor, de hade överlevt! Egentligen passar dessa mycket bättre i den här delen än sina vänner med rosa blommor, men man kan inte lyckas jämnt. Oöverträffat hur blommornas färger harmoniserar med bladens!

I takt med, men egentligen fortare, att inbjudningar till studentuppvaktningar med angivandet om tid för utspring landar i brevlådan, springer allt i trädgården ut.

Jag är helt fascinerad av hur knoppar ser ut. De ger ett ytterligare njutningsfyllt uttryck till det som komma skall. Speciellt är färgerna många gånger mycket mer spektakulära än den kommande bladutvecklingen eller blomningen. Nedan kommer en kavalkad med knoppar. Njut – alla trädgårdsnördar!

I övrigt har dagen, förutom lövinsamling och därtill lövinsamling, gått ut på att hitta de osynliga hål i hägnet som min lille älskling Blixten hittar ut igenom. Vi har jobbat oss från hål till hål tills han, nog ur sin egen synvinkel dumt nog, avslöjade sig när han kom in igenom en helt omöjligt ål- och hopptunnel genom ett ogenomträngligt buskage. Då blev det slut med det nöjet! Tror jag.

Trädgårdsprimulan Primula pubescens som sedan kommer i dramatiskt mörklila blomning.
Alla japanska lönnarna har ett mycket attraktivt utspring. Färgerna!
Blodflädern Sambucus nigra Black Lace! Vilken glöd!
Detta förklarar varför häggmispeln ser helt rosa ut innan bladen har tagit plats – en helt magisk cerise ton!
Ormbunken ruvar på att ta över världen. Egentligen tycker jag de är bäst just nu.
Bland löven och de bruna bladen hittar jag plötsligt dessa väna lilarosa knopparna, lätta att missa. Sockblomma, vars blommor egentligen inte är dess största förtjänst. Mer om det senare.
Ljusgul tandrot tittar fram.
Snart kommer rosenmandeln.
Löjtnantshjärta är på gång.