Finns det något vackrare än jättevallmoblommor? Ja, jag vet, jag har överord för väldigt många växter, men dessa vallmor har en särskild plats i mitt hjärta. Knopparna med sitt ludd som spricker upp. Först sakta och sedan plötsligt vecklar sig sidentunna, lätt skrynkliga blad ut sig. Med strimmor och inuti en alldeles förförande samling av konstfull pollinering. Det landar ofta pollen på kronbladen vartefter också. Så sinnligt!

Men glädjen är, även i detta fall, kortvarig. Skönheterna falnar inom några dagar. Men ändå. De går att ta in och sätta i riktigt varmt vatten.

Även andra färger förekommer hos mig, men de har nåden att blomma lite olika år för år.